Visste ni att 8 mars, kvinnodagen, är en röd dag i många (röda) länder? Så är det bland annat i Ryssland, Cypern, Nepal, Vietnam, Armenien, Uganda och många fler länder? I hela Kina är kvinnorna lediga i morgon eftermiddag.
För egen del jobbar jag som vanligt och jag ser fram emot att träffa elevern. På kvällen kommer jag tyvärr inte heller att hinna med något firande eftersom Alliansen har lagt ett möte, som inte har något alls med kvinnodagen att göra, på kvällen. Så ser min verklighet ut som jag delar med många kvinnor i Sverige. Trots detta kommer jag säkert att hinna ägna några tankar åt alla kvinnor i världen som lever under något slags förtryck från samhället eller från sina närmaste.
För er som mot förmodan är lediga i morgon vill jag rekommendera ett besök på Världskulturmuseet! Med anledning av 100-årsdagen av 8 mars-firandet arrangeras världens största armbrytartävling för kvinnor på Världskulturmuseet i Göteborg. I samband med tävlingarna kan du besöka seminarier, utställningar och panelsamtal med temat styrka, inspiration och handlingskraft. Ha en trevlig dag i morgon!
Rosenlund borde vara Göteborgs bultande hjärta!
Rosenlund tar vid där Kungsgatan slutar vid Esperantoplatsen, mittemot den pittoreska turistattraktionen Haga. Nedanför Rosenlund finns färjeläget där Älvsnabben knyter samman gamla Göteborg med Campus Lindholmen och de moderna bostadsområden vid Eriksberg: Mitt i Rosenlund står en av havstadens gamla, ståtliga symboler, Feskekyrkan… – och ändå, trots allt detta är Rosenlund så öde och så tråkig dagtid och så skum nattetid!
Men nu äntligen på Alla hjärtans dag vill Anneli Hulthén och Ove Nilsson utveckla Rosenlund! Redan 2007 framförde Birgitta Olsson (fp) kravet att stänga Rosenlund för trafik nattetid och Centerkvinnorna krävde i sin tur att området skulle utvecklas för att attrahera annan verksamet än prostitutionen. Man konstaterade redan då att prostitutionen vid Rosenlund inte bara är ett problem för de prostituerade kvinnor utan även för andra kvinnor som passerar till och från sina arbeten runt Järntorget och blir sexuellt ofredade av kunder som råkar ta fel. Centerkvinnorna menade då och menar nu att der är slöseri att ett så centralt område i staden ska vara förbehållen prostitutionsverksamhet.
Centerkvinnorna ville se ett turist- och kvinnovänligt Rosenlund; tryggt för alla kvinnor. Visionen var uteserveringar vid vattnet, nya små och stora bostäder, butiker och kontor, turistattraktioner intill kanalen. Nu på Alla hjärtans dag läser vi att det kanske blir som vi hade föreslagit och önskat! Rosenlund kommer att bli Göteborgs nya bultande hjärta!
Under gårdagens festligheter på Svenska mässan i Göteborg i samband med kommundagarna, väcktes frågan om centerpartisterna fortfarande är feminister. Ja, i allra högsta grad! Centerfeminismen är numera inte enbart en fråga för Centerpartiets kvinnoförbund, Centerkvinnorna , utan Centerfeminismen är även inarbetad i partiets program och bygger på följande:
- Vårt samhälle brister i jämställdhet.
- Bristande jämställdhet begränsar var och ens frihet.
- Var och en har rätt att bli behandlad som den individ han/hon är, inte utifrån könet man råkar tillhöra.
- Varje kränkning av den kroppsliga integriteten är en begränsning av den personliga friheten.
- Jämställdhet är ett gemensamt ansvar, men också ett individuellt åtagande.
Så – visst är vi fortfarande feminister!
Under mandatperioden har Alliansen gjort medvetna satsningar för att motverka våldet mot kvinnor.
Bland annat har Sveriges åklagarkammare gjort en storsatsning för att kunna väcka fler åtal för våld mot kvinnor. Idag har det också blivit många fler som anmäler brott men trots satsningen är det färre brott (!) som går till åtal enligt SVT Rapport och Dagens Nyheter. Det är inte så att ärenden är för lindriga för att leda till åtal tvärtom: Kvinnofridsbrott är tungarbetade och oglamourösa mål. Alldeles för få jurister har intresse för dem och den allmänt tunga arbetsbördan gör att få prioriterar dessa frågor. Samtidigt satsar man inom poliskåren på utbildning i nära relationer och debriefing för att komma åt problemen med kvinnofridskränkningar i de egna leden. Förändringar tar tid, det inser även jag men DET ÄR HELT OACCEPTABELT ATT UTVECKLINGEN GÅR ÅT FEL HÅLL! Det krävs uppenbarligen fler åtgärder och mer genomgående satsningar för att förbättra de våldsutsatta kvinnors situation!
Aids är en jämställdhetsfråga, inte minst i Malawi
Sett över hela världen är bristande jämställdhet är ett viktigt skäl att fler kvinnor och flickor än män och pojkar lever med hiv. Det är också kvinnor och flickor som vanligen vårdar och tar hand om sina sjuka familjemedlemmar. Kvinnor och flickor är överrepresenterade bland de allra fattigaste och lever generellt mer utsatt än män och pojkar. De har sämre inflytande över samhällsutvecklingen, de drabbas oftare av sjukdom och död i brist på sexuell och reproduktiv hälsa och rätten att bestämma över sin kropp och utsätts oftare för framför allt sexuellt våld i samband med konflikter.
Afrika som kontinent är oerhört hårt drabbad av aids och dess konsekvenser. I Malawi har hundratusentals barn förlorat den ena eller båda sina föräldrar på grund av aids. Många av dem lämnas vind för våg utan någon som tar hand om dem. Här har UNICEF startat ett projekt för att ge alla de här utsatta barnen en tryggare vardag. Varför inte skicka ge en gåva till detta projekt idag på internationella aidsdagen?! Läs mer om projektet och lämna ditt bidrag här: Föräldralösa barn i Malawi
”…Sexualiteten är genetiskt nedärvd i oss. Men de bilder utifrån som vi människor reagerar på och som framkallar sexuell lust, värme, tillit, längtan, ömhet och förväntan är till stor del en inlärning. Denna inlärning sätter djupa spår främst under tidiga tonåren. Genom negativ inlärning sker avtrubbningen successivt. Porrkonsumenten lär sig att den sexuella lusten hör samman med förnedring av kvinnor. Förnedringen i sig blir sexuellt upphetsande. Men också inlärda bilder, som sitter i hjärnan och som vi aldrig skulle införliva med vår världsuppfattning eller handlingsrepertoar i normalt tillstånd, kan komma fram och förverkligas, när alkohol eller andra droger flyttat hämningens gränser…”
Så skriver Christer Olsson i sin artikel på GP-debatt ”Dags hjäpa unga att få stop på sexvåldet”. Läs hela artikeln här:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.259360-dags-hjalpa-unga-att-fa-stopp-pa-sexvaldet
Christer Olsson konstaterar vidare:
”Det är inte unga människor som producerar och distribuerar pornografi. Det är vi vuxna. För det tjänar vi pengar på.”
Det borde därmed också vara vuxnas ansvar att hjälpa unga att förhålla sig till dagens porrutbud. Centerkvinnorna vill tydliggöra skolans ansvar för sex- och samlevnadsundervisning och verka för att unga får utbildning i sex- och samlevnad av lärare eller föreläsare som har utbildning i ämnet sex och samlevnad.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.258620-lat-invandrare-fa-utbildning-i-samhallskunskap
Min kommentar angående ovanstående artikel på GP-debatt idag:
Ja, självklart ska samhällsorientering erbjudas men INTE som ett krav för medborgarskap.
I januari i år trädde den nya läroplanen för SFI-undervisningen i kraft. Den nya läroplanen lägger större vikt på ren språkundervisning och mindre på samhällsorientering. I stället får nu i Göteborg alla nyanlända samhällsorientering med tolkstöd i samband med introduktionen. Detta sker utanför SFI-undervisningen och SFI- eleverna går ifrån lektionerna för att delta i dessa undervisningstillfällen som arrangeras av kommunens integrationsenhet.
Det kontroversiella i Folkpartiets förslag som röstades ned var inte att man ville erbjuda alla invandrare samhällsinformation utan att kurser i samhällsinformation ska vara ett krav för medborgarskap.
Medborgarskapet brukar bli aktuellt efter tre till fem år i Sverige. Att undervisa om det svenska samhället i samband med att någon vill bli svensk medborgare är alldeles för sent. Vi ska komma ihåg att alla som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige har rätt att rösta både kommunalt och regionalt. Många invandrare som lever och arbetar i Sverige söker aldrig svenskt medborgarskap eftersom de inte känner behov av det och vill behålla sitt gamla. Däremot finns det människor som söker asyl här för att de inte längre har någon tillhörighet till något land och dessa människor är i stort behov av ett nytt medborgarskap. Detta behov ska inte blandas ihop med utbildningsbehovet som alla nyanlända och kanske även en del svenskar har.
Franziska Osterberger Gustafsson
Ledamot i Centerkvinnornas förbundsstyrelse samt SFI/SAS-lärare
Jag ringer igen till min vän som väntar på akuten. Kl är 22.15. Hon väntar fortfarande på sin tur. Hon har nu suttit och väntat där i drygt 10 timmar. Opererad för två veckor sen för en tumör. Kom in pga plötsliga komplikationer. Hon fortsätter vänta. Personalen vill inte att hon ska åka hem eftersom ett blodprov har visat att hon har fått en infektion i samband med operationen. Hela dagen har hon haft ont i ryggen och ont när hon går fram och tillbaka i väntrummet. Varför kan ingen ge henne en brits att ligga på och en filt? undrar jag. ”Äntligen” säger min vän som väntar på sin tur på akuten. Den äldre mannen som redan satt i väntrummet när hon kom och som har suttit där med henne hela dagen får hjälp nu. Jag avslutar samtalet med att säga ”Godnatt” vilket känns fånigt.
Min vän är nyopererad för en tumör magen. Efter operationen mådde hon först bra men igår, ca två veckor efter operationen, blev hon plötsligt sämre. Trots detta åkte hon inte in på akuten på SU förrän strax före lunch idag. Hon är ingen mes, min vän.
När jag ringde upp henne fem och en halv timme senare på mobilen satt hon fortfarande i väntrummet. Man hade tagit ett blodprov på henne men för övrigt hade ingen gett henne information eller tagit hand om henne. Det fanns tydligen många patienter och många akutfall i samband med olyckor som var mer akut akuta. Dörrarna till rummen dit personalen försvann var stängda och hon fick inga besked.
Nu när jag ringde henne igen efter åtta timmar satt kvar där än. En väninna hade kommit med dricka och en risifrutti för att hon skulle orka vänta. Hon hade för en timme sedan pratat med en sköterska för att meddela att hon ville åka hem igen eftersom hon kände sig för svag för att sitta och vänta. Då hade sköterskan berättat för henne att blodprovet visade att hon hade en infektion. Sköterskan rekommenderade henne därför att inte åka hem. – Så hon sitter kvar och väntar.
I kväll var jag på afterwork med mina arbetskamrater. Egentligen kände jag mig för trött och hade lite lust till det. Sen blev det väldigt trevligt och jag mådde bra av den enkla, opretentiösa gemenskapen. Jag tycker faktiskt om dem allihopa på var sitt sätt kom jag att tänka på och jag är tacksam att de finns.
