I torsdag var det återigen en ganska lång debatt om Boplats Göteborg med anledning av att V vill återinföra en kommunal bostadsförmedling. Problemet i kommunen är inte att förmedla lägenheter, de flesta är överens att Boplats är ett bra verktyg och fungerar som en mötesplats för bostadssökande och -förmedlare. Problemet är att det finns för få lägenheter att förmedla och det kan man inte lösa genom en bostadsförmedling så som den fanns förr. Boplats skapar ett forum för samverkan mellan bostadsförmedlare och arbetar också för att utveckla gemensamma riktilinjer. En sak som man bör arbeta för är att motverka orättvist höga andrahandshyror, det har blivit ett stort problem. Jag anser också att ett slags rotavdrag bör införas för hyresrätter. Det skulle stimulera renoveringen av lägenheter och säkert också leda till fler prisvärda bostäder. Kommunen har ett stort ansvar att se till att diskriminering inte förekommer. Boplats bör kunna utvecklas på ett sätt som skapar fler möjligheter där hyresvärdar och potentiella hyresgäster möts ansikte mot ansikte. Det skulle också motverka en del fördomar. Möjligheterna till detta begränsas dock genom att det finns en så mycket större efterfrågan än tillgång. Det är på ett sätt glädjande att Göteborg upplevs som en attraktiv stad där många vill bo. Bostadsmarknaden i Göteborg bör vara tillräckligt flexibel för att kunna möta studenternas akuta bostadsbehov, det är viktigt för Göteborg som studentstad. Det är också viktigt att de äldres och funktionshindrades boendebehov kan tillgodoses.
Västnytt rapporterade nyss från ortopeden i Mölndal som är så överlastad av akuta benbrott att planerade operationer måste skjutas fram ungefär en månad! Läkarna försäkrar att situationen kommer att bli bättre i takt med att halkan avtar när snön försvinner.
Visserligen har det den senaste tiden varit svårt för kommunen att hinna med snöröjning och väghållning, men, handen på hjärtat, så var läget redan dåligt innan det började snöa så mycket. Man sandade inte och gågatorna blev mycket ojämna av de många lagren av tunt is. Myndigheterna verkade nonchalanta och räknade tydligen kallt med att väderproblemen skulle gå över efter ett par dagar. Under tiden skulle göteborgarna helt enkelt finna sig i att samhället inte var tillgängligt.
Kommunen försöker klara sin egen budget genom att hålla snöröjningen på en miniminivå, priset för den bristfälliga väghållningen betalar i stället regionen som får stå för alla benbrott. Detta må vara kortsiktigt lönsamt för kommunen, men det är knappast lönsamt ur ett samhällsperspektiv.
Så här prioriterar Göteborgs kommun snöröjningen nu:
Risk för halka efter väderomslaget
Det närmaste dagarna kommer mildare väder med snö och regn. Därefter förväntas kallare väder. Det innebär risk för halka på både cykel- och gångbanor samt på gator. Tänk på att anpassa hastigheten efter underlaget.
Prioriteringen av snöröjningen är ändrad. Kollektivtrafiken, inklusive hållplatser, samt backiga områden kommer i första hand sedan bostadsgator där hemtjänst och räddningstjänsten behöver komma fram. Först därefter kommer gång- och cykelbanor där kommunen har ansvar för snöröjning att plogas.
Mer information om läget i kollektivtrafiken hittar du på www.vasttrafik.se
I morgon torsdag behandlas motionen om Samhällelig ungdomspraktik inom äldreomsorgen i kommunfullmäktige. Motionen lämnades in redan 8 juni 2009 i samband med att stimulansbidraget för insatser inom äldreomsorgen kom. Förhoppningen var att dessa medel skulle kunna användas i motionens syfte.
I höstas beslöt sedan kommunstyrelsen att den kommunala verksamheten skulle identifiera en praktikplats per 20 anställda. I och med detta beslut blev naturligtvis också praktikplatser inom äldreomsorgen högaktuella. Inte desto mindre finns stimulansbidraget att tillgå. Det skulle kunna användas till att skapa riktiga lärlingsplatser inom äldreomsorgen för att på så sätt förbättra personaltätheten. Att personalen inte räcker till för att tillgodose de äldres sociala och känslomässiga behov medges i tjänsteutlåtandet.
Stimulansbidraget kommer finns kvar för 2010 och kommer att vara prestationsknutet. Jag hyser fortfarande hopp om att min motion kommer att leda till positiva förändringar i praktiken, dvs i de äldres vardag.
Jag lyssnade på Åsa Moberg som höll seminarium kring vårdfrågor ur ett anhörigperspektiv med utgångspunkt från sin bok Allt är möjligt – en välfärdsbok.
Jag kom att tänka på att skatteavdraget för hushållsnära tjänster borde kunna utvidgas till att även omfatta enkla vårdtjänster.
Vårdvalets nya möjligheter och entreprenörskap i vårdsektorn ser jag som en möjlighet att föra patienter, anhöriga och vårdpersonal närmare varandra och som ett sätt att få bort onödiga byråkratiska hinder i vårdapparaten. Det kommer dock bara att lyckas om regelverket också tar hänsyn till små, lokala entreprenörers behov och inte bara främjar storskaliga privata aktörer i vårdsektorn.
I kväll behandlades två viktiga frågor i kommunfullmäktige: Trängselavgiften och minskningen av antal SDN.
Trots att Göteborgs Posten valde att skriva om trängselskatten som huvudnyhet och vittnade om ett stort engagemang i frågan bland läsarna, så stod publikläktarna förvånansvärt tomma!
Trängselskatten känns än så länge mycket overklig, särskilt när man ser bristerna i kollektivtrafiken en glashal dag som denna! Inte nog med att bussarna på många linjer (t.ex 19) kör för sällan. Idag var det dessutom nästan omöjligt att ens ta sig till busshållplatsen! Gångbanarna var som guppiga isbanor, livsfarliga inte bara för äldre passanter. Så stora brister i servicen till göteborgarna är oacceptabla, kommunen måste ta sitt ansvar och skapa säkrare trafikvillkor för gående, inte minst för våra äldres skull!
Lyssnade ni på kungens jultal igår? Om svaret är nej så tycker jag definitivt att ni ska göra det!
Kungen har ingen formell makt, kungens uppgift är bara att representera Sverige. Och så bra han gör det! Han och drottningen har på senare tid fått mycket mer politisk genomslagskraft än de flesta svenska politiker. Kungahuset arbetar aktivt och effektivt för bättre villkor för barnen, för klimatfrågorna och för en bättre intregration av ungdomar i vårt samhälle. Frågor som även vi vill se högt uppe på dagordningen. Jag vill önska alla, inte minst Kungen och Drottningen en GOD JUL och allt gott för det Nya Året!
I samma utgåva (50/09) tar Dagens Medicin upp två områden där kvinnor och män behandlas olika i vården: Tidningen berättar om en undersökning som tydligt kunde påvisa att män i Västra Götaland generellt får dyrare hörapparater än kvinnor med motsvarande hörselnedsättning. Männen beviljas också oftare två hörapparater, en till varje öra direkt, medan kvinnor börjar med en hörapparat. (Är män i större behov av stereo, tänker man möjligen stereotypt när man delar ut hörapparater, undrar jag?) Det är audionomen Milijana Lundberg som i en utredning har kunnat visa dessa skillnader. För sitt arbete tilldelades hon Västra Götalands jämställdhetspris 2009. -
Dagens medicin berättar också att der är billigare när kvinnor utreds för demens. Kvinnor bedöms oftare av arbetsterapeut för att se hur bra man klarar vardagliga sysslor som att städa och laga mat medan männen får dyrare utredande undersökningar som lumbalpunktur och magnetröntgen. Det är tydliga siffror från kvalitetsregistret för demens som visar dessa skillnader. Samtidigt måste man också nämna att kvinnor ofta är äldre när de utreds för demens. Det är alltså inte säkert om det är fråga om könsdiskriminering eller snarare åldersdiskriminering och det är kanske inte heller någon nyhet att vi kvinnor blir billigare i drift med åren?
Det är viktigt att påpeka att ojämlik vård också drabbar män. Depression betraktas till exempel fortfarande som en kvinnosjukdom. Män som är deprimerade drar sig för att söka vård och deras vårdbehov uppmärksammas inte i samma utsträckning vilket kan få förödande konsekvenser.
Det händer fortfarande att politiker och ansvariga tjänstemän ifrågasätter att vårdstatistik delas upp efter kön. Själv är jag övertygad om att båda könen har allt att vinna på att man fortsätter uppmärksamma mäns och kvinnors olika behov av vård och medicin för att öka kvaliteten i vården.
Jag ringer igen till min vän som väntar på akuten. Kl är 22.15. Hon väntar fortfarande på sin tur. Hon har nu suttit och väntat där i drygt 10 timmar. Opererad för två veckor sen för en tumör. Kom in pga plötsliga komplikationer. Hon fortsätter vänta. Personalen vill inte att hon ska åka hem eftersom ett blodprov har visat att hon har fått en infektion i samband med operationen. Hela dagen har hon haft ont i ryggen och ont när hon går fram och tillbaka i väntrummet. Varför kan ingen ge henne en brits att ligga på och en filt? undrar jag. ”Äntligen” säger min vän som väntar på sin tur på akuten. Den äldre mannen som redan satt i väntrummet när hon kom och som har suttit där med henne hela dagen får hjälp nu. Jag avslutar samtalet med att säga ”Godnatt” vilket känns fånigt.
Min vän är nyopererad för en tumör magen. Efter operationen mådde hon först bra men igår, ca två veckor efter operationen, blev hon plötsligt sämre. Trots detta åkte hon inte in på akuten på SU förrän strax före lunch idag. Hon är ingen mes, min vän.
När jag ringde upp henne fem och en halv timme senare på mobilen satt hon fortfarande i väntrummet. Man hade tagit ett blodprov på henne men för övrigt hade ingen gett henne information eller tagit hand om henne. Det fanns tydligen många patienter och många akutfall i samband med olyckor som var mer akut akuta. Dörrarna till rummen dit personalen försvann var stängda och hon fick inga besked.
Nu när jag ringde henne igen efter åtta timmar satt kvar där än. En väninna hade kommit med dricka och en risifrutti för att hon skulle orka vänta. Hon hade för en timme sedan pratat med en sköterska för att meddela att hon ville åka hem igen eftersom hon kände sig för svag för att sitta och vänta. Då hade sköterskan berättat för henne att blodprovet visade att hon hade en infektion. Sköterskan rekommenderade henne därför att inte åka hem. – Så hon sitter kvar och väntar.
Omföderskor med friska barn erbjuds att åka hem efter 6 timmar. Erbjudandet kommer från SU. Vadå erbjuds? Ska det ses som en vinstlott?
Jag skulle definitivt tacka nej till ett sådant erbjudande om jag fick.
Tänk själv! Man åker in till sjukhuset när värkarna har hunnit ta fart för att förlösas. Hemma har man nätt och jämt hunnit ordna med barnpassning och alla förberedelser. Det går inte att planera allt i förväg när man inte kan veta när barnet behagar komma. Sen, när allt är över ska man stressa tillbaka utan ens ha fått en god natts sömn. Så här ska det gå till när det som anses bland det största som händer i ens liv ska ske.
Idag pratar vi mycket om förebyggande hälsovård inom sjukvården. Förebyggande hälsovård anses vara ekonomiskt lönsam på lång sikt. Jag är helt övertygad om att det är ekonomiskt lönsamt att låta omföderskor vara kvar på sjukhuset åtminstone en natt innan det sätts press på dem om hemgång. En natt ska de bara få ägna sig åt och njuta av det nya barnet utan några som helst andra förpliktelser. Det tror jag både mamman och barnet mår bra av.
Det är välkänt att stress direkt motverkar mjölkproduktionen och därmed försvårar amningen, vilket i sin tur kan leda till störningar i anknytningen mor-barn. Om barnet på något sätt inte mår bra är det svårt att upptäcka det under en så kort sjukhusvistelse. Man hinner knappt notera om barnet äter ordentligt.
Direkt efter förlossningen brukar de flesta nyblivna mammor känna sig starka och pigga. Lika vanligt är känslan av nedstämdhet ett par dagar senare. Kvinnogemenskapen på förlossningsavdelningen upplevs av många kvinnor som ett stort stöd de första dagarna. Det kan väl samhället unna dessa mammor för hur många gånger i livet blir man mamma? 1, 4 gånger enligt statistiken.
Sen ska naturligtvis sjukvården inte hindra de mammor som vill lämna sjukhuset men det har mig veterligen aldrig varit något problem.
